iglooanser

Foto: Kalle Prorok

Höj! 

Jag befinner mig som vanligt i den mjuka sköna fåtöljen i vardagsrummet. Det finns två behagliga fåtöljer i vaniljfärg, ett tjusigt soffbord och en ännu tjusigare soffa. Väggen till vänster om mig är full av skivor. CD-skivor och vinyl. De som inte ryms i de väl tilltagna bokhyllorna finns i en rad CD-ställ som placerats runt om på golvet.
   Rummet är välkomponerat färgmässigt, grönt och vitt med lite stänk av brandgult bl.a i en pläd som vilar över den andra fåtöljen. Ett par fina, smakfulla tavlor klär väggarna och det finns gott om växter i fönstren som tar upp större delen av väggen bakom mig.
    På väggen till höger om mig finns en öppning in till musikrummet och till vänster om öppningen finns det en bokylla som är så fylld av böcker att den bågnar allt mer.
    Det är här jag bor tillsammans med Husse och en rad polare. I CD- bokhyllan trängs på en liten öppen yta teddybjörnarna Pekka och Lill-Nalle (innehavare av firman "Små nallar kan"), Moster och Morbror, Kycklingen, Pontus och den lilla Tomtenallen som får sitta längst fram i juletid. I samma fåtölj som jag finns haren Jerry (gammal jazzmusiker med en typisk söderkisdialekt) och mina små älsklingar Kott och Tagg.
   Vad gör jag då under en dag? Till att börja med vaknar vi ofta sent, runt 9.45. Eftersom Husse går och lägger sig sent har vi fått anpassa oss till hans dygnsrytm. Vi börjar dagen med att spana in Husse som alltid sovit lite för länge och nu rusar runt som en skållad råtta för att klara av morgonbestyren. Tvätta sig, klä sig, raka sig, göra och äta frukost, gå på toiletten och läsa tidningen. Vad han inte vet är att vi dagligen har en liten vadslagning om hur långt tid det ska ta för honom att bli klar. Vi har investerat i ett stoppur som han inte känner till. Rekordet 'är 39 minuter och 24 sekunder, inte illa.
   När Håkan gått hemifrån brukar jag hjälpa Pekka och Lill-Nalle med lite firmaarbete. Ofta har de inga åtaganden så planeringen av deras arbetsdag går snabbt. Sen brukar jag filosofera. Igår (söndag) grubblade jag på hur roligt det är för mig att säga ordet "nää". Jag vill oftast säga "ja", är en positiv igelkott men ordet "nää" klingar så gott i min näsa. "Nää, nää,nää" brummar jag ut tills Jerry får spader. När han fått spader brukar jag klättra upp i fönstret för en tänkestund.  Jag drar mig i båda tänkeöronen och tittar ut mot den hårt trafikerade gatan utanför. Funderar på skämt och sånger till min stora show. Nynnar på melodier och testar lite skämt på de andra.
   Därefter går jag runt med min trollstav (en blyertspenna som Håkan förlagt på soffbordet och som han nu letar efter på jobbet febrilt) och säger "simsalabim" till alla föremål i huset. Om föremålen försvinner sätter jag ett kryss, om föremålen blir kvar sätter jag en nolla. Hittils har jag 222 nollor och ett kryss. Men krysset är lite fusk, för det rörde sig om ett suddgummi som ramlade ned för att jag råkade stöta till det med foten.
   Sen brukar jag läsa tidningen för att se om det står något om någon igelkott. Det är sällan jag finner något. Bara människor och människor och människor som kivar och bråkar. Hittar jag något om en igelkott klipper jag ut det och klistrar in det i min klippbok. Den är jättefin!

Spännande fortsättning en annan gång.

Kramar med infällda taggar / Igloo